Historia
Persern är en av våra äldsta kattraser. Man har hittat fynd som visar att långhåriga katter av den här typen fanns redan på 1500-talet. På 1600-talet importerades katter från Persien (Iran) till Europa och katterna växte i popularitet, framför allt hos välbärgade familjer. De var till exempel populära vid franska hovet på 1700-talet.
Det fanns då två varianter av långhåriga katter; perser och angora. Dessa kattraser korsades och man avlade fram den kattras som idag är perser. De perserkatter som vi har avlat på i Sverige kom främst från England.
Perser hade tidigare längre nos än de katter vi ser idag. Aveln i slutet av 80-talet och resulterade i en del problem med bland annat andning som man senare har arbetat för att förbättra.
Spana in vår topplista över populära kattraser på webben.
Kännetecken hos en perser
Perser är kraftiga och kompakta katter med korta, grova ben och stora runda tassar. Typiskt för perser är deras långa silkiga päls och korta trubbiga nos. Många drag hos katten ger ett runt intryck, huvudformen är rund, öronen små och rundade och de har stora runda ögon som är placerade brett isär.
Du kan träffa en perser med alla möjliga olika färger, det finns ca 300 färgvarianter. Gemensamt är dock den långa pälsen. Pälsen kräver regelbunden skötsel i form av kamning och de bör badas och schamponeras någon gång per månad. En päls som är ren tovar inte lika lätt.
Egenskaper
Perserkatter är harmoniska och lugna och trivs bra som innekatter. De är lugnare än många andra kattraser. De är sällskapliga och njuter av att mysa med familjen eller med någon annan som har tid för lite kel. De trivs också ofta bra ihop både med andra katter och hundar. De är tystlåtna och har ett jämnt behagligt temperament. Det mysiga temperamentet är en stor anledning till att de är så populära.
Hälsa
Perser är en så kallad brakycefal (kortskallig) kattras vilket innebär att de har kort, trubbig nos. Det här kan leda till bekymmer med luftvägarna, trånga tårkanaler och besvärliga veck i ansiktet. Man försöker i aveln arbeta med dessa områden så att de inte förvärras.
Tidigare var det vanligt med den ärftliga njursjukdomen PKD (polycystic kidney disease) hos perser men med hjälp av DNA-testning har man nästan lyckats eliminera sjukdomen.
