Varför får hunden höftledsdyplasi?
Det finns många olika orsaker till att leden inte utvecklas normalt och det har mycket att göra med individens genetiska disposition. Förutom arvet spelar utfodring och motion en avgörande roll, men ännu är det inte helt klart hur dessa komponenter inverkar.
A, B, C, D eller E – vilken grad har höften
När man kontrollerar höftleden hos hundar graderar man dem med bokstäver. ”A” och ”B” betecknar en normal höft, ”C”, ”D” och ”E” en höft som är defekt i olika grad. Vissa hundraser har krav på att avelsdjur ska röntgas och det krävs ”fria” höftleder för att de ska anses lämpliga för avel.
När en hund med defekta höfter blir äldre kan HD bli ett problem eftersom pålagringarna successivt ökar. Det förekommer att även unga hundar avlivas på grund av grav HD som redan tidigt orsakar hunden smärta och begränsar hundens livskvalitet. Hundar med lindrig HD kan dock ofta leva hela livet utan kliniska symtom.
Hur vet man om hunden har problem med höften?
De kliniska symtom som förekommer på grund av HD är smärta och att hunden haltar. Hunden gör kaninhopp under galopp och i skritt och trav väljer hunden att röra sig med en vickande rörelse fram och tillbaka med bakkroppen.
Den stelhet som djurägaren ser hos en hund med HD hänger ihop med inflammationen i leden. Hälta är ett typiskt tecken, men om hunden har ont på båda sidor kan hältan vara svår att upptäcka. Hundar med dåliga höfter har ofta mer ont efter att de har motionerat lite hårdare, till exempel lekt med en annan hund.
Det går inte att avgöra om en liten valp kommer att utveckla HD eftersom det krävs en viss förbening av skelettet för att det ska bli röntgentätt. Helst vill veterinären att hunden ska vara minst 12 månader gammal och i vissa fall till och med 18 månader gammal för att HD-röntgen ska ge ett korrekt resultat.
Det är viktigt att tidigt diagnosticera HD. Genom att göra det så kan djurägaren anpassa träning, aktivitet och motion till hundens sjukdom. Det går att med hjälp av medicin och bra rehabilitering minska inflammationen i leden och hunden kan bli mindre smärtpåverkad. Pålagringar försvinner aldrig, men med avlastande träning blir musklerna bättre och det minskar slitaget på leden.
Ersätter försäkringen behandling av höftledsdysplasi?
Veterinärvårdsförsäkringen ersätter undersökning och behandling av höftledsdysplasi. Vad som är viktigt när det gäller den här typen av ledproblem är att hunden har haft sin försäkring från före fyra månaders ålder och inte haft något glapp i försäkringen. Läs mer i våra fullständiga villkor under led- och skelettsjukdomar.
Om man har en dubbel- eller trippel veterinärvårdsförsäkring omfattas även rehabilitering upp till en viss kostnad.
Detta ska du tänka på om din hund har HD
- Ha koll på hundens vikt. Om hunden blir överviktig kommer den ökade vikten att belasta skelettet och lederna ytterligare.
- Det är viktigt att fysiskt hålla igång en HD-hund. Musklerna måste vara tränade så att de kan hjälpa till att hålla höftleden på plats och en bra muskelmassa kommer även motverka att andra skador och bekymmer uppkommer.
- Var noga med uppvärmning, efter vila måste hunden få börja röra sig successivt. Det gäller alla promenader och framför allt om hunden ska leka med andra hundar eller tränas.
- Aktivitet ska alltid avslutas med nedvarvning till ett lugnare tempo, minst 5 minuters koppelpromenad för att få hunden att varva ner och värma ur.
- Välj lågintensiva aktiviteter som huvudaktivitet om hunden ska tränas, till exempel spårträning, rallylydnad, nosework.
- Välj helst mjuka, men fasta underlag för aktivitet.
- Håll hunden varm den kalla årstiden. Ha alltid täcke på hunden och se till att täcket är så långt att det går långt ner över rumpan och en bit ner på bakbenet. Se även till att ha liggplatsen, både i bilen och hemma, isolerad. Drag gör hunden stel i muskler och höfter.
- Välj belöningsformer som inte belastar hunden, till exempel beröring, beröm med rösten och godis.
En hund med HD bör undvika:
- Övervikt
- Lek med andra hundar, framför allt med hundar som är större i storlek eller väger mer eller leker på ett våldsamt/busigt sätt. Fri lek med andra hundar är mycket belastande.
- Aktiviteter som innefattar hopp, till exempel agility och skyddsträning.
- Belöning i form av kast med leksaker, till exempel boll- och pinnkastning.
- Kraftig kamplek. Håll inte emot så hårt, hunden ska kunna ha alla tassarna i marken.
- Snabba accelerationer, inbromsningar, tvära vändningar vid lek med leksaker.
- Långa inkallningar som ökar intensiteten och som leder till okontrollerat rusande, jobba alltid på korta avstånd med hunden.
- Hala underlag. På parkettgolv inomhus bör du lägga ut mattor, utomhus bör du till exempel undvika is, blöta gräsmattor och lerigt underlag.
- Långvarig aktivitet på hårda, stumma underlag som asfalt och betong, till exempel cykelträning på asfalt eller långa stadspromenader.
- Springa okontrollerat i trappor eller nedförsbackar, både själv och tillsammans med andra hundar.
Läs mer:
Från plötslig hälta till diagnos – Newfoundlound hunden Leo’s berättelse
