Läs mer om att bli hunduppfödare:
- Starta kennel
- Hunduppfödning - vad kostar det?
- Vilka försäkringar behöver man?
- Lagar och regler för uppfödare
- Att bygga kennel
Köpeavtal för valp
Bland det viktigaste är att skriva ett avtal när man säljer eller överlåter en valp. Om man är ansluten till Svenska Kennelklubben är det ett krav att ett sådant avtal finns. Oavsett om man är ansluten eller inte till SKK rekommenderar vi på Moderna djurförsäkringar att alltid upprätta ett köpeavtal. Det skapar tydlighet och trygghet för både dig som säljare och för köparen. Läs mer om att sälja valpar.
När man säljer en hund omfattas försäljningen av Konsumentköplagen. Det är en tvingande lag vilket innebär att man inte kan avtala bort delar av den i ett enskilt avtal mellan säljare och köpare. Ett köpeavtal bör alltså stämma överens med konsumentköplagen.
Vad ska ingå i ett köpeavtal?
Köpeavtalet ska användas när en hund säljs och äganderätten övergår helt till köparen. Om man vill göra ett avtal om avelsrättigheter så får man göra ett särskilt avtal för det. Det är också lämpligt att använda ett särskilt avtal om man säljer en vuxen hund. I köpeavtalet kan man också göra tydligt vad som gäller för till exempel återköp, det vill säga om köparen ska ha rätt att lämna tillbaka hunden eller inte och hur stor summa som ska återbetalas.
Om man registrerar sina valpar i SKK kan man få hjälp med avtalsblanketter som är korrekt och följer de lagar som finns. Är man inte ansluten till SKK är det lämpligt att ta juridisk hjälp för att få korrekt avtal på plats.
Fodervärdsavtal
Att vara fodervärd innebär oftast att man tar över en hund utan att betala för den. Hunden betalas i stället genom att uppfödaren behåller rätten till avel, och till viss del tävlingar och utställning. I avtalet ska det framgå till exempel hur många valpkullar hanhunden kan användas till eller för en tik hur många kullar uppfödaren har rätt till.
Det bör också framgå för hur lång tid avtalet gäller. Oavsett om uppfödaren har nyttjat sina rättigheter att använda hunden i avel eller inte, så bör rättigheterna gälla som längst till det att hunden uppnått en ålder man kommer överens om, till exempel sju år. Man kan också göra tydligt vad som gäller när tiken eller hanhunden har fått sina valpar. Vanligast är att fodervärden blir ägare till hunden.
Även här har SKK mallar och bra information till den som vill skriva ett fodervärdsavtal. Man kan också fråga rutinerade uppfödare som man kommer i kontakt med om tips och hjälp för att få med det viktigaste. Givetvis kan man alltid ta hjälp av en jurist.
Parningsavtal
När man ska para sin tik med någon annans hanhund är det bra att skriva ett parningsavtal. Avtalet reglerar framför allt vilken ersättning hanhundsägaren ska få från tikens ägare. Det kan till exempel vara så att tikens ägare betalar en språngavgift vid själva parningen och sedan en till summa per valp som föds. I avtalet kan man också förtydliga vad som gäller om det inte blir några valpar eller om de valpar som föds avlider tidigt.
Andra saker man kan ha med i avtalet är till exempel om man ska betala något för att tiken/hanhunden bor hos hanhundägaren eller tikägaren några dagar.
Låneavtal för hund
En hundägare kan välja att låna ut sin hund av olika anledningar. Det vanligaste är för att en tik ska användas i avel, eller att man har en meriterad jakt- eller tävlingshund. Det är lämpligt att skriva ett avtal mellan hundägare och den som ska låna hunden. Här bör det tydligt framgå vad låntagaren har rätt till, vem som står för vilka kostnader och hur länge lånet ska pågå.
När man lånar ut en tik till avel ska man i avtalet ha med om tikägaren ska få någon ersättning, till exempel en utav valparna. Då bör man också skriva vad som händer om det inte blir några valpar.
